Att jobba som fotograf innebär att bilder tas för ett ändamål eller med ett visst syfte. Ibland kan fotografer samarbeta med tidningar och bildbyråer, andra gånger kan det vara på uppdrag av privatpersoner. Oavsett vilken typ av fotojobb det rör sig om är det en fördel att ha kunskap om den svenska upphovsrätten och användningen av bilder.
Laglig publicering
Inte sällan använder sig företag och myndigheter som verkar inom de samhälleliga sektorerna av närbilder på människor, för att skapa en känsla av att tjänsten eller servicen är till för alla medborgare. Den som till exempel besöker distriktstandvarden.se för att boka tandläkartid online möter direkt en närbild på en leende kvinna. Kikar man vidare på samma sajt dyker kvinnan upp på bilder även i andra kontexter, vilket förmodligen innebär att det är tandvårdskedjan själv som står bakom fotandet. Fotografen har gett Distriktstandvården i Stockholm rätten att använda de tagna bilderna på sin webbplats och publiceringen på den leende kvinnan är med andra ord laglig.
Syftet med upphovsrätten är att skydda det “konstnärliga” verket. I takt med internets ökade närvaro har upphovsrätten kring bilder blivit ännu mer viktig eftersom nätet gör det “lättare” för vem som helst att publicera.
Vem är då upphovsman?
I lagliga termer är det den som tagit bilden genom att “trycka” på knappen som är upphovsman. Skulle du låna ut din egen kamera till en annan person är det inte längre du som är upphovsman till de tagna bilderna. Det är tillika upphovsmannen som bestämmer hur de tagna bilderna får användas. I vissa sammanhang kan det finnas fler upphovsmän av ett verk. Det är inte vanligt inom den bildliga världen, men desto mer förekommande i böcker.
Bilders bakgund och rekvisita
Som fotograf uppstår ofta situationer där saker som inte har någon direkt anknytning eller betydelse för bilden hamnar i bakgrunden. Du kanske fotar ett objekt som befinner sig precis i närheten av ett annat konstverk, låt säga en tavla. Så länge ingen avsikt finns med att tavlan kommer med i bilden, är det inget upphovsintrång. Du kommer dock vid eventuella funderingar att ombes att ta bort bilden. I vissa fall kan det innebära ersättning till personen för publiceringen. Det finns dock en särskild taxa som kallas för BUS i Sverige, vilken bland annat medieföretag ser till att betala in i förväg för att undvika den här sortens problem när det kommer till pressbilder.
Anställd fotograf – vem “äger” bilden?
Om en fotograf är anställd på en tidningsredaktion är det i de flesta fall så att fotografen i samband med kontraktskrivning överlåtit de ekonomiska rättigheterna till företaget. Skulle samarbetet ta slut brukar det oftast vara så att tidningen även fortsättningsvis “äger” de bilder som fotografen tagit under tjänstegöringen. Den “ideella rätten” har fotografen dock alltid på sina tagna bilder, vilket innebär att fotografens namn alltid ska framgå i samband med publicering.
På Patent- och registreringsverkets hemsida finns matnyttig information kring fotografers upphovsrätt gällande bilder.